... har det varit en vacker, men kall vinterdag. -18, hundarna lyfte alla ben högt i kylan och föredrog soffan.

Idag fick jag också hjälpa Trull över gränsen till de evigt gröna ängarna; det var väl väntat och oundvikligt men inte desto mindre motigt. Det var bara Pigge som förväntansfullt tassade omkring mig när jag hämtade bössan ur vapenskåpet, de andra insåg väl att övrig jaktpackning saknades (matsäck!!) och drog inte upp förväntningarna i övermåttan. Dessutom hade man ju redan konstaterat att det var alldeles för KALLT om tassarna för att längta ut på några längre turer.....

Inte heller jag hade någon större motivation för snöpulsande idag, varför jag köpte soffargumentet med hull och hår och begränsade de fysiska utsvävningar till kånkande av ved till alla eldstäder.....

Imorgon blir vi två tvåbeningar på Rönnåsberget igen!